Dag 6 Vi vaknar efter en natt på campingen i
Klagenfurt. Campingen ligger naturskönt vid
östra stranden av sjön Wörther see.
Efter den spartanska frukosten, beger vi oss in
till centrum. I stadens centrum finns en
drakskulptur. Fråga mig inte varför, men det
finns säkert någon anledning.
Vädret var även den här dagen mulet och vi |
lämnade centrum för en tur ut på landet. Vi
tog en avstickare utefter sjöns södra sida till
en liten halvö, med en vacker kyrka. Maria
Wörth heter kyrkan och i byn fanns (finns?)
en VW-Golf i betong, som någon slags
skulptur.
En liknande finns i Frankrike. Där är det en
T-Ford med Helan och Halvan. Allt i betong! |
|
Dag 7 vaknar vi till en
strålande dag. Vi river
tältet och kör söderut. Nu väntar ännu ett nytt
land att upptäcka. Det är Jugoslavien vi är på
väg mot.
Vi har tagit ut kompassriktningen mot
Ljubljana och vägen dit gick över Loiblpasset.
Ingvar som många gånger hade glömt att fälla
upp sidostödet hade löst det hela med att
fästa en fjäder till stödet. När han reste upp
cykeln, så drog fjädern in stödet automatiskt.
Fiffigt! På så sätt slapp han köra ihjäl sig när
han tog kurvorna med stödet ute.
Men det bar sig inte bättre när vi stod i en
brant lutning i Loiblpasset, att stödet fjädrade
in när Ingvar stod på andra sidan cykeln och
cykeln samtidigt lutade åt andra hållet.
Anledningen till att fjädern drog upp stället
var att cykeln kom i gungning och stödet
frigjordes ifrån marken. Det går inte att
stoppa en så pass stor tyngd om man
samtidigt står på fel sida.
Innan vi visste ordet av rutschade cykeln
liggandes nedför backen en bit.
Turligt nog så blev inte hans hoj alltför mycket
skadad. Vi kom till tullen och passpolisen tog
tid på sig, fast vi var ensamma. Kan det ha
varit något behov de hade av att visa sin makt
tro? Till slut fick vi våra stämplar längst bak i
passet. De enda jag någonsin fått.
Färden fortsatte nedför bergen, genom
landsbygden och det syntes att det var ett
nytt land vi kommit till. I Ljubljana, som inte
var något speciellt med, fann vi en stor staty
över landets fader: Tito. En del Volvobilar var
det också och många av förarna hade
anknytning med Hisingen och Göteborg.
Härifrån vände vi västerut mot den italienska
staden Trieste. Halvvägs dit, vilket också var
målet med Jugoslavien, besökte vi Postojna-
grottorna. Fantastisk grotta, där man först
åker tåg någon kilometer inne bland
stalaktiterna och stalagmiterna.
Ute var det varmt. Värmen ökade på när vi
kom söder om Alperna. Vi körde vidare in i
Italien och fann en campingplats i närheten av
Venedig. Vi hade den för oss själva. Ett nytt
land till listan. |
Campingplatsen utanför Klagenfurt och
sjön Wörther see.
På parkeringsplatsen vid Postonjagrottorna
väntade jugoslaviska ungdomar på sin tur
att provsitta Honda CB 750.
Fotnot: Ett kom-ihåg-tips.
Stalaktiter är de
som hänger från grottans tak- tak som i
”titer” . |