Kyrkö mosse- Karlshamn 2004

Semesterperioden 2004 hade inte precis något önskeväder för en mc. I min planering inför säsongen stod en tur över de danska öarna. Denna resa gjorde jag i november istället, men med bil.
I min planering ingick även en rundtur i Götaland och lite i Svealand.
Nu regnade det för det mesta och hade det inte varit för regnet, så satte ett oljeläckage stopp för längre turer. Inte ville jag anlända till hotellen, nedsmetad med olja.
Några dagsturer blev det i alla fall i södra Götaland.
En av turerna fick bli till den riksbekanta bilskroten väster om Ryd i Småland.
Skroten ligger strax norr om länsväg 119. Efter ett längre besök på skroten fortsatte jag söderut mot punschens mecka, Karlshamn. När jag passerade tunneln in mot hamnen och såg cisternerna som lagrade all punschen, kände jag den varma smaken tillsammans med ärtsoppan. Men först kanske lite om bilskroten.....

Scania eller är det en Rydaholmare?


Historien om bilskroten på Kyrkö mosse

Det hela började i Småland 1914, då Åke Danielsson föddes. I mitten av trettiotalet började Åke att bryta torv på mossen. Bilen var inte så vanlig och än mindre var det med skrotbilar. Han anlade ett järnvägsspår och ordnade med ett tröskverk för torven. Den tekniska fallenheten började spira. Som drivkällor till de olika maskinerna, använde Åke gamla bilmotorer.
Med tiden gav torvbrytningen allt mindre pengar men desto mer av ryggbesvär för Åke. I mitten av femtiotalet började Åke köpa skrotbilar och ta tillvara på använd-bara delar för att på sextiotalet helt engagera sig i skroten. Åke bodde hela tiden i sin lilla stuga vid mossen ända till 1992.
I dagsläget finns ungefär 150 vrak på mossen och de flesta är ifrån 50 – 60-talet. Under de senaste decennierna har röster höjts på att få bort denna miljöförstöring. Andra röster har höjts för att ta tillvara på detta kulturarv. Bl.a. Smålands museum har varit en av beskyddarna av ett tänkt kulturminnesmärke.
Skroten har varit uppmärksammad av massmedia och skroten är idag ett populärt utflyktsmål för bla. bilnostalgiker och fotografer.


 


Duetter från förr. Alla är dom en 445:a, alltså modellen före min, med delad färg och vindruta. Kändes lite vemodigt, med att dom inte fick samma chans som min att få leva vidare.

 


Karlshamn

Följde Mörrumsån en bit söderut med växlande väder. Regnskurarna duggade tätt, men ju närmare kusten jag kom, ju soligare blev det. Första gången för mig att besöka Karlshamn och jag hade en bild hemma från tiden då Duettkarosserna skeppades ut från Karlshamns hamn (upprepning?). Karosserna sattes samman på den tiden i Olofström och kördes sedan med tåg till hamnen och lastades över till fartygen. Nu såg jag inga spår av hamnspår längre, utan nu var det turisterna som hade spårat ut. Jag valde att köra ut på en hamnpir och parkerade längst ut. Här var det en perfekt plats för en lunchrast och bara njuta av stillheten. Naturligtvis fanns det andra som precis som jag gjort detsamma. Fast jag drar mig undan från den stora folkmassan, så drar min motorcykel till sig dom. Nostalgin och glädje lyser i deras ögon när dom säger…… ”hade en sådan på sjuttiotalet”.

Sista rundan fick bli Bolmen runt, men där fotade jag inte.


 


Kaffe och smörgås i Karlshamn.
Korv o äggsmörgås.

- Touring meny -